Stödstrumpor funktion, hälsa och smart vardagskomfort

Många förknippar Stödstrumpor med sjukvård och långa flygresor. I praktiken har de blivit ett vardagsplagg för alla som vill ta hand om benen oavsett om personen är gravid, står på jobbet hela dagen, tränar mycket eller sitter still framför datorn. Genom ett lätt, graderat tryck runt fot och vad kan stödstrumpor minska svullnad, förebygga åderbråck och ge piggare ben från morgon till kväll.

Nedan följer en genomgång av hur stödstrumpor fungerar, vem som har störst nytta av dem och hur man väljer rätt modell, material och kompressionsgrad.

Vad stödstrumpor gör med benen

En stödstrumpa är konstruerad med ett tryck som är högst vid ankeln och sedan minskar upp mot knät. Denna graderade kompression hjälper blodet att pressas tillbaka upp mot hjärtat och minskar ansamlingen av vätska i underbenen.

Kort sagt kan man säga att stödstrumpor:
– minskar svullnad i fötter och ben
– förbättrar det venösa återflödet
– kan förebygga åderbråck och ytliga kärl
– minskar risken för blodpropp vid stillasittande
– kan ge snabbare återhämtning efter träning

Trycket mäts i mmHg (millimeter kvicksilver). För vardagsbruk handlar det ofta om klass 1-kompression, ungefär 1521 mmHg vid ankeln. Det räcker långt för dig som har friska vener men upplever trötta, tunga eller ömma ben.

Många blandar ihop stödstrumpor med medicinska kompressionsstrumpor. Skillnaden ligger i trycknivån och användningsområdet.
– Stödstrumpor används av personer utan diagnostiserad venös sjukdom, främst för att lindra trötthet, svullnad och tyngdkänsla.
– Medicinska kompressionsstrumpor används vid exempelvis konstaterade åderbråck, venös insufficiens eller efter operation, ofta i högre kompressionsklass och på läkares ordination.

Att välja en strumpa med rätt trycknivå och längd är viktigare än att jaga högsta möjliga kompression. För starkt tryck i fel storlek kan bli obekvämt och i vissa fall försämra cirkulationen.

Vem som har mest nytta av stödstrumpor

Stödstrumpor är relevanta för betydligt fler än bara äldre personer eller patienter på sjukhus. Flera grupper märker tydlig skillnad redan efter några dagars användning.

1. Personer som står eller går mycket
Yrken inom vård, omsorg, butik, lager, restaurang och frisöryrken innebär ofta många timmar på fötterna. Då samlas blod och vätska lätt i underbenen, vilket leder till tunga, ömma ben vid dagens slut. Stödstrumpor kan:
– minska svullnaden
– göra fötterna mindre trötta
– ge en jämnare energinivå under dagen

2. Stillasittande kontorsarbete
Långa perioder framför datorn gör att vadmusklerna används mindre som pump för blodet. Då stannar mer blod kvar i underbenen. Ett par diskreta svarta eller beiga stödstrumpor under kostymbyxorna kan:
– minska pirr och stickningar
– göra benen mindre stela framåt eftermiddagen
– bidra till att förebygga begynnande åderbråck

3. Långa resor och flyg
Vid flyg, buss- eller bilresa sitter man ofta still länge, ibland med böjda knän och begränsat benutrymme. Det ökar risken för blodpropp, särskilt hos äldre eller personer med andra riskfaktorer. Resestrumpor med lätt till måttlig kompression:
– motverkar svullna fötter vid ankomst
– ger mindre känsla av kuddar runt anklarna
– kan minska risken för blodpropp i kombination med rörelsepauser och vätska

4. Gravida
Under graviditet ökar blodvolym och vätskenivåer i kroppen. Dessutom pressar livmodern på venerna i bäckenet. Resultatet blir ofta svullna ben, fötter och nya eller förvärrade åderbråck. Stödstrumpor kan då:
– avlasta venerna
– minska svullnad kring fotleder
– bidra till att förebygga bestående kärlproblem efter graviditeten

5. Motionärer och idrottare
Många löpare, cyklister och gymutövare använder kompressionsstrumpor under och efter träning. De kan:
– ge stadga runt vadmusklerna
– minska muskelvibrationer och kramp
– upplevas påskynda återhämtningen efter tunga pass

Oavsett kategori är en enkel tumregel att om benen ofta känns tunga, trötta eller svullna vid dagens slut, är det värt att prova stödstrumpor under två till tre veckor och utvärdera effekten.

Så väljer man rätt modell, material och passform

En stödstrumpa ska sitta stabilt men inte skära in. Den ska kännas fast vid ankel och vad, men utan domningar eller smärta. För att hitta rätt behöver man tänka på några punkter.

1. Kompressionsgrad
För vardagsanvändning utan medicinsk diagnos passar oftast:
– klass 1, cirka 1521 mmHg
Det ger tydlig effekt på svullnad och trötthet men är ändå bekvämt för dagligt bruk. Högre kompressionsklasser bör användas efter rekommendation från vårdpersonal.

2. Längd och modell
Vanligast är knälånga stödstrumpor som slutar ett par fingerbredder under knävecket. Det är viktigt att inte vika ner skaftet, eftersom tryckfördelningen då förstörs.
Andra varianter är:
– ankelstödstrumpor eller vadsleeves vid sport
– tåöppna modeller för dig med känsliga tår eller claw toes
– varianter med dragkedja för personer som har svårt att ta på vanliga strumpor

3. Material
Materialet påverkar både komfort och funktion.

– Bomull: slitstarkt, tål tvätt och torktumling, bra för vardag och arbete.
– Bambu: mycket mjukt, andas bra och motverkar lukt, skönt om man lätt får fotsvett.
– Nylon: tunnare och mer diskret, passar bra under finbyxor eller kjol.
– Ull: varmt, fuktreglerande och behagligt under kalla dagar eller för den som fryser lätt.

Många väljer fler par i olika material: tunnare nylon för kontoret, mjuk bambu eller bomull för vardag och ull för vinterpromenader.

4. Storlek och benvidd
Som regel utgår storleken från skostorlek, men för bästa passform är vad- och ankelmått avgörande. Personer med kraftigare vader kan behöva modeller med extra benvidd.
Strumpan ska:
– följa benets form utan att lämna djupa märken
– sitta högst vid ankeln och successivt lösare uppåt
– vara relativt lätt att ta på med rätt teknik, exempelvis genom att rulla ner skaftet, trä in foten och sedan rulla upp strumpan stegvis

Ett praktiskt råd är att ha minst två till tre par att växla mellan. Daglig tvätt gör att kompressionen behåller sin ursprungliga styrka längre och håller strumpan fräsch.

Den som har uttalade cirkulationsproblem, diabetes med sår på benen eller kraftigt nedsatt känsel bör alltid diskutera användning av stöd- eller kompressionsstrumpor med läkare först.

För den som vill fördjupa sig i olika modeller, mönster, materialval och kompressionsnivåer finns ett stort urval stödstrumpor hos strumpboden.com. Där kan läsaren jämföra alternativ för arbete, resa, graviditet och sport och hitta en strumpa som passar både ben, stil och vardag.